litenmunsterlander_l1

KLEINER MÜNSTERLÄNDER

STANDARD FÖR KLEINER MÜNSTERLÄNDER FCI nr 102
(Kleiner Münsterländer Vorstehhund)
FCI-STANDARD 1987-06-24; tyska SKKs STANDARDKOMMITTÉ 1998-05-26

 

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Tyskland

ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Mångsidig jakthund

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 7, sektion 1.2 Med arbetsprov

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Den tyska fågelhundsrasen kleiner münsterländer hör till den ”familj” stående och stötande fågelhundar, som sedan många hundra år förekommit i Europa och som i typ och storlek kan sägas ligga mellan setter och spaniel. Den lilla münsterländern anses ha skapats av Edmund Löns från staden Münster vid den holländska gränsen och erkändes som ras 1912. Löns kallade hundarna för ”Heidewachtel”, ett namn som fortfarande används för rasen i Holland. Kleiner münsterländer anses som en mycket duktig och mångsidig jakthund.

HELHETSINTRYCK: Mycket ädelt och elegant men ändå kraftigt byggd hund.

HUVUD: Huvudet skall vara ädelt, torrt och lätt välvt. Typiskt för rasen är det uttrycksfulla huvudet.

SKALLPARTI: Skallpartiet skall inte vara alltför brett.

STOP: Stopet skall vara måttligt markerat.

NOSTRYFFEL: Nostryffeln skall vara brun. Ljusa fläckar på nostryffeln är inte önskvärt.

NOSPARTI: Nospartiet skall vara kraftigt och långt. Nosryggen skall vara rak.

LÄPPAR: Läpparna skall vara strama och väl åtliggande.

ÖGON: Ögonen skall vara så mörkt bruna som möjligt. Ögonlockskanterna skall vara väl åtliggande utan synliga bindhinnor.

ÖRON: Öronen skall vara breda och högt ansatta. De skall vara väl åtliggande och avsmalna i en spets. Öronen skall inte nå alltför långt in över läppränderna.

HALS: Halsen skall vara medellång med muskulös och lätt välvd nacke.

KROPP:

RYGG: Ryggen skall vara medellång och fast.

LÄNDPARTI: Ländpartiet skall vara brett och starkt.

BRÖSTKORG: Bröstkorgen skall vara djup och rymlig men inte tunnformig.

UNDERLINJE: Buklinjen skall vara lätt uppdragen.

SVANS: Svansen skall vara medellång och ha lång fana. Den skall bäras rakt men sista tredjedelen får vara lätt uppåtböjd.

EXTREMITETER:

FRAMSTÄLL: Frambenen skall vara raka och pälsen skall bilda fanor.

BAKSTÄLL: Bakbenen skall vara väl vinklade och pälsen skall bilda s.k byxor.

TASSAR: Tassarna skall vara runda, välvda och slutna. Alltför mycket behåring är inte önskvärt.

HUD: Huden skall vara stramt åtliggande.

PÄLS: Pälsen skall vara medellång, tät och slät med endast lätt vågighet. Den skall vara mycket åtliggande.

FÄRG: Brun och vit eller brunskimmel. Ljust tanfärgade tecken är tillåtna på nosparti och över ögonen.

STORLEK/VIKT:

MANKHÖJD:

HANHUND: 52 – 56 cm

TIK: 50 – 54 cm

Tillåten avvikelse +/- 2 cm.

FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

- Entropion
- Ektropion
- Rovfågelögon
- Kort, slät päls på öronen

NOTA BENE: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter, som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.