stormunsterlander_l1

GROSSER MÜNSTERLÄNDER

FCI 118b SVENSKA KENNELKLUBBEN 1989-03-30 e.ä.

HEMLAND:Tyskland

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Stor münsterländer härstammar från medeltida, långhåriga fågelhundar och har därtill franska spaniels och långhårig vorsteh på sin stamtavla. Rasen har funnits i flera hundra år som jakt och gårdshundar, särskilt i norra och nordvästra Tyskland. Den erkändes så sent som år 1919 och är därmed en av våra ”yngsta” fågelhundsraser. Stor munsterländer är ganska sparsamt förekommande utanför Tyskland, där den är en uppskattad stående och apporterande, fågelhund,

HELHETSINTRYCK: Stor münsterländer skall ha en kraftig, muskulös kroppsbyggnad och ge intryck av elegans, ädelhet och utstråla intelligens. Helheten skall vara samlad. Kroppen skall vara nästan kvadratisk. Kroppslängden får överstiga mankhöjden med två cm. De viktigaste karaktärsegenskaperna är förighet, läraktighet tillförlitlig användbarhet som jakthund. särskilt efter skott. Temperamentet är livligt utan nervositet.

HUVUD: Huvudet skall vara ädelt och långsträckt med svagt markerat stop. Kindmusklerna skall vara välutvecklade. Nospartiet skall vara kraftigt och långt med rent svart nosspegel och välutvecklade käkparti. Läpparna skall vara torra.

ÖGON: Ögonen skall vara så mörka som möjligt och ha ett intelligent uttryck.

ÖRON: Öronen skall vara breda, tämligen högt ansatta och ha rundade spetsar. De skall hänga tätt intill intill huvudet.

BETT: Kraftigt, komplett saxbett.

HALS: Halsen skall vara stark, mycket muskulös och ädelt böjd.

KROPP: Manken skall vara väl markerad, lång och muskulös. Bröstkorgen skall sett framifrån, vara bred, från sidan djup med markerat förbröst. Ryggen skall vara kort, stark och plan. Ländpartiet skall vara vävt och väl muskelfyllt. Korset skall, vara långt, brett, mycket, muskulöst och endast lätt sluttande. Buklinjen skall vara lätt uppdragen och torr. Flankerna skall vara korta och väl uppdragna.

FRAM- OCH BAKBEN: Skulderbladen skall ligga väl an mot bröstkorgen. Frambenen skall vara väl vinklade, raka, starka, mycket kraftiga med fjädrande mellanhänder. Bakbenen skall vara kraftiga och väl, muskelfyllda, parallella med goda vinklar i knä- och hasled. Bakbenssporrar skall avlägsnas.

TASSAR: Tassarna skall vara väl slutna, välvda och till formen rundade.

SVANS: Svansen skall vara högt ansatt, bäras utsträckt horisontalt eller en aning böjt. Den skall. ha riklig fana.

RÖRELSER: Skritt och trav skall vara spänstigt och vägvinnande med långt steg. I galopp skall rörelserna vara fjädrande, kraftfulla med ordentligt påskjut och långa språng.

PÄLS: Huden skall vara åtsmitande. Pälsen skall vara lång, tät och slät. Den får varken vara lockig eller strittande, då detta kan vara hindersamt vid jakt. Hos både hanhund och tik skall pälsen vara mycket lång och tät på fram- och bakbenens baksidor samt bilda behäng. På svansen skall pälsen vara särskilt lång och bilda fana, som skall vara längst ungefär mitt på svansen. Pälsen på öronen skall bilda vackra fransar, vara liksidigt lång och hänga över öronlappens nedre kant. På huvudet skall håret vara kort och åtliggande.

FÄRG: Vit med svarta fläckar och stänk eller svartskimmel. Huvudet svart, eventuellt med vit strimma eller bläs.

MANKHÖJD:

Hanhund 60-65 cm

Tik 58-63 cm.

VIKT: Omkring 30 kg

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution

DISKVALIFICERANDE FEL: Bett och tandfel som över- eller underbett, korsbett. Avsaknad av fram- elelr huggtänder, avsaknad’ av premolarer och molarer. Ärftliga pigmentfel te.x vit nosspegel. Färger ej angivna i standarden.